Stress är ett allvarligt problem i hela landet

Sedan 2014 är reaktioner på stress den största orsaken till sjukskrivningar i Sverige. Det är 80000 personer varje år som drabbas. 75% av dem är kvinnor. Detta påverkar arbetsgivaren, arbetstagaren och samhället i stort negativt. En riktig lose-lose situation.

Stress är en fysisk reaktion

En stressor är något som gör att du känner av stress. Dessa kan vara fysiska saker som händer eller situationer. Alla dina fem sinnen kan uppfatta stressorer. Du kan säkert känna igen dig i att buller eller kanske att barnskrik är något som kan vara stressande. Lukten av brandrök är ett annat exempel. Detta är en funktion som människan har utvecklat under många miljoner år och är ett grundläggande skydd.

Olika psykiska och sociala orsaker är kanske det som vi idag mest kopplar ihop med stress. Det kan vara att olika relationer raseras vid till exempel en skilsmässa eller att en ny relation håller på att skapas och kärlekskänslor uppstår. Men en av de vanligaste orsakerna är hög arbetsbelastning. Tar du dessutom bort möjligheten att kontrollera situationen så blir det än värre.

I kroppen utsöndras olika hormoner. Detta sker både i hjärnan och i binjurarna. Hormonerna påverkar sedan en liten struktur i hjärnan som heter Amygdala. Kroppen vill försvara sig och detta sker antingen genom flykt, anfall eller passivitet. Detta yttrar sig så klart olika. På savannen slängde vi kanske en sten på det som stressade oss. På kontoret kastar vi kanske inte saker men ett aggressivt beteende kan visa sig genom ett dåligt humör och ilska. Vi är kanske civiliserade men vår hjärna har fortfarande samma struktur och funktion som på stenlåldern.

Stress kan leda till olika sjukdomar

Stress är naturligt och finns för att skydda oss. Att bli stressad är därför inte något som är farligt. Det är inte ovanligt att en viss mängd stress faktiskt är nödvändigt för att motivera oss. Lite press gör att det blir enklare att få saker gjorda.

Men om du stressar mycket och inte har chansen att återhämta dig. Framför allt om detta sker under en längre tid blir situationen en annan. Kroppen producerar stora mängder stress hormoner som sätter kroppen i ett försvarsläge. När återhämtningen inte kommer börjar kroppen att brytas ner. Ett vanligt symtom är till exempel vanliga förkylningar efter som immunförsvaret blir påverkat. I det längre perspektivet så ökar också risken för åderförfettning och andra hjärt- och kärlsjukdomar.

Det är inte bara kroppsligt fysiskt som du påverkas. Det psykiska välmåendet försämras och olika psykiska problem kan uppstå. Vanligt är nedstämdhet och i vissa fall akut stressreaktion och utbrändhet. Detta sker så klart inte över en natt men det kommer successivt och kan därför vara svårt att märka i början. Som individ kan tecknen vara svåra att tyda. Många personer jag pratat med säger att dem inte såg det komma.

En sjukskrivning är resultatet när det har gått för långt. Individen och omgivningen tar skada. Men redan innan det gått så långt att arbete inte längre är möjligt påverkar det både arbetsgivare och arbetstagare. Kortare sjukfrånvaro med förkylningar och magbesvär är något som blir vanligare. Fler fel sker och pågrund av detta så påverkas kvalitén av arbetet negativt. Uppfinningsrikedom, problemlösning och kreativitet försämras. Konflikter på arbetsplatsen ökar. Listan kan göras lång.

Försäkringskassans statistik visar liknande mönster i hela landet

När en individ har råkat illa ut är det inte möjligt för hen att utföra sitt jobb. Vid svåra stressreaktioner kan enkla saker som att lämna sängen och klä på sig bli ett omöjligt projekt. Det är inte heller ovanligt att koncentrationsförmågan i princip försvinner helt. Läkarkåren har blivit duktiga på att fånga problemen och individen blir sjukskriven och hamnar i Försäkringskassans statistik som ”F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress”.

Statistiken från Försäkringskassan är tillgänglig för alla som är intresserad och den går att hämta på deras hemsida. Det är intressant att se hur situationen ser ut i Sverige.

Diagram som visar antalet pågående sjukfall av diagnos F43, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Riket 2005 - 2020.
Antalet pågående sjukfall av diagnos F43, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Riket 2005 – 2020.

Under 2010 hade vi en rejäl dal. Sjukdomstalen nådde efter flera års nedgång en bottennivå. Efter detta så stack det iväg, på fel håll. 2014 blev stress igen den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Efter detta fortsatte situationen att försämras ytterligare för att nå en topp runt 2017. Sedan har problemet avtagit något.

Stockholms län

Diagram som visar antalet pågående sjukfall av diagnos F43, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Stockholms län 2005 - 2020.
Antalet pågående sjukfall av diagnos F43, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Stockholms län 2005 – 2020.

 

Det intressanta är att trenden är den samma i hela landet. Tittar man lite djupare på de tre storstad områdena ser man att problemet inte har avstannat i Stockholms regionen. Trenden går fortsatt upp. Men undersöker man förändringen dem senaste 10 åren så är ökningen något mindre än riket i snitt (348% i Stockholm jämfört med 369% i riket).

Västra Götalands län

Diagram som visar antalet pågående sjukfall av diagnos F43, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Västra Götalands län 2005 - 2020.
Antalet pågående sjukfall av diagnos F43, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Västra Götalands län 2005 – 2020.

Västra Götaland har en kurva som har en mycket tydligare avtagande trend de senaste åren. Men om man även här undersöker förändringen dem senaste 10 åren blir det tydligt att regionen har en mycket högre ökning (446% i Västra Götaland jämfört med 369% i riket).

Skåne län

Diagram som visar antalet pågående sjukfall av diagnos F43, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Skåne län 2005 - 2020.
Antalet pågående sjukfall av diagnos F43, anpassningsstörningar och reaktion på svår stress. Skåne län 2005 – 2020.

Slutligen tittar vi på Skåne som har en kurva som speglar riket. Det är kanske en något mer tydlig platå de senaste åren där riket visar på en viss förbättring. Tittar man på den senaste 10 års perioden ser man att Skåne klarat sig relativt bra (335% i Skåne jämfört med 365% i riket).

Det vi ser är kanske en normalisering till ett nytt högre sjukskrivningstal.

Kvinnor är mer drabbade än män i alla regioner och även i nästan alla branscher. Tittar man på starkt kvinnodominerade yrken som skola, vård och omsorg så är det tydligt att dessa yrkesgrupper sticker ut med att ha större antal startade sjukskrivningar än övriga branscher. Skillnaden mellan män och kvinnor inom dessa yrken är också stor, procentuellt sjukskrivs fler kvinnor än män även om man tar antalet sysselsatta i beaktande. Ett tydligt exempel på detta är i förskolan 160 kvinnor (per 1000 sysselsatta kvinnor) jämfört med 63 män (per 1000 sysselsatta män).

Stress påverkar arbetsgivaren

För arbetsgivaren finns det både tydliga och mindre tydliga konsekvenser. Bland dem tydliga och relativt enkelt mätbara är att stressade medarbetare levererar mindre, eller med sämre kvalité. Det kan bli kontraproduktivt att försöka få mer gjort genom att stressa. Arbetsmoment kan ta längre tid att slutför under stress bara för att fler misstag görs. Det är viktigt att också belysa att en viss nivå av stress är bra och kan öka produktiviteten. Men detta kräver att medarbetaren är i kontroll över situationen.

Ett annat vanlig problem är sjukskrivningar – både direkt relaterat till stressen i form av utmattningssyndrom eller i många fall som en ökning av mer vanligt förekommande sjukdomar som ett resultat av ett försämrat immunförsvar. Om en medarbetar är sjuk under kortare perioder men oftare har du en varningsflagga att något inte är som det borde vara.

Statistiken visar att prognosen att komma tillbaka till arbetet efter en stressrelaterad sjukskrivning är högre än för andra sjukskrivningar och den relativa risken för återfall är också lägre än vid övriga sjukskrivningar. Men tiden för en stressrelaterad sjukskrivning är längre än genomsnitts sjukskrivningen (57 dagar jämfört med snittet på 44 dagar). En sjukskrivning leder därför till stora kostnader för arbetsgivaren i form av sjuklön. För många företag är det omöjligt att för kortare perioder hitta ersättare och tappar därför produktionskapacitet och förlorar möjligheter. Det är inte ovanligt att arbetsuppgifter då blir liggandes eller lämnade till andra medarbetare. Problematiken kan därför sprida sig i organisationen.

Andra mer svårmätbara effekter är att kreativitet och motivation minskar och ibland försvinner helt. I många kunskapsbaserade yrken är detta en viktig egenskap och kritiska för att den anställde skall kunna genomföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Detta kan leda till ytterligare stress.

Sjukskrivning ses ibland som en svaghet

Det är en vanlig uppfattning att en medarbetare som blivit sjukskriven på grund av olika stressrelaterade sjukdomar ofta byter arbete efter sjukskrivningen. Detta kan då leda till att kompetensen försvinner från arbetsgivaren. Ofta tolkas eller upplevs stressrelaterad sjukfrånvaro felaktig som en oförmåga hos den drabbade. Detta ger upphov till olika negativa känslor som t.ex. skam, ångest och uppfattning av att man är mindre värd.

Stress påverkar arbetstagaren

Stress kan påverka medarbetaren på många vis. Som beskrivit tidigare, är det inte alltid något negativt utan kan motivera och utveckla både personer och organisationer. Problemet uppstår när det blir för mycket stress eller när stressen är av en negativ karaktär det vill säga att man som individ inte kan kontrollera situationen. Möjligheten att återhämta sig från jobbiga situationer är viktig.

De negativa konsekvenserna är bland annat att effektiviteten går ner. Detta betyder att mindre och fel saker blir gjorda, vilket i sin tur kan leda till ytterligare stress. En ond spiral som inte alltid är så lätt att ta sig ur. Dessutom hämmas förmågan att göra kreativt eller strategiskt arbete eftersom den tankemässiga flexibiliteten påverkas negativt. Ofta leder detta till negativa känslor kopplade till den stressiga situationen.

Som nämndes redan tidigare i artikel kan stress orsaka en mängd olika kroppsliga svar. Vid bestående och långvarig påverkan är de flesta av dessa svar negativa för individen. Kroppen bryts ned både fysiskt och mentalt då den inte ges möjlighet att återhämta sig. Livskvalitén, men även livslängden, försämras för den stressade. Ett exempel på detta är att känna magont eller få en pulsökning bara för att man hör telefonen ringa.

Upptäck problemet tidigt

Det är väldigt viktigt att upptäcka problemen tidigt så att det går att förebygga dem allvarliga konsekvenserna som långvarig och hög stress kan leda till.

Det är viktigt att mäta stressnivån. Det bör göras regelbundet så att förändringar kan upptäckas. Detta behöver ske minst årligen men det kan göras oftare speciellt om större problem har upptäckts och ett aktivt arbete för att motverka negativa effekter har inletts. Detta för att utvärdera om de olika aktiviteterna har rätt och tillräckligt stor effekt. En mätning kan ske på flera olika sätt men ofta är anonyma enkäter ett bra alternativ.

I komplement så bör även stressproblematiken vara en stående punkt på löpande medarbetarsamtals och ”one-on-ones”. Förändring kan ske relativt snabbt hos en individ och dessa behöver man fånga upp. Som kollega kan du lägga märke till förändringar i beteenden och humör. Detta kan vara bra varningsflaggor för en problematisk stress situation.

Det är viktigt att avdramatisera stress. Det är speciellt viktigt att alla medarbetare på en arbetsplats känner att dem kan kontrollera sin situation och att dem kan få stöd när det blir för mycket. Som chef eller ledare är det också viktigt att skaffa sig en förståelse för vad som pågår i livet hos medlemmarna i arbetslaget. En svår situation privat kan lika väl påverka situationen på jobbet.

Jag tycker det är extra viktigt att agera snabbt när det är en kvinna som är drabbad. Alla skall så klart få det stöd och den hjälp som dem behöver. Men som situationen ser ut så råkar kvinnor ofta värre ut. 75% av dem sjukskrivna är kvinnor. Detta är inte pågrund av en fysisk eller psykisk orsak utan kvinnor är snarare mer motståndskraftiga mot stress. Anledningen till att kvinnor drabbas hårdare är gissningsvis relaterat till hur vårt samhälle är struktrerat.

Processer och rutiner hjälper till att få kontroll

En god start är så klart att identifiera att stress är ett problem. När detta är klargjort kan man börja att leta efter olika stressorer och fundera på hur man kan påverka dessa. Det är ofta inte bara en stressor som är orsaken utan ofta en kombination. Det är här dialogen med medarbetaren är viktig. Vad är det som är mest besvärligt och vad kan göras föra att begränsa dessa.

I arbetssammanhang är arbetsbelastning ofta en stor del. Detta i kombination med avsaknad av kontroll eller otydliga förväntningar. Här är det viktigt att arbeta med processer och rutiner som stöttar arbetstagaren.

 


Boka ett möte

Klicka för att hitta en ledig tidpunkt som passar dig och boka ett möte direkt med Martin Haagen.

Martin Haagen portrait
Martin Haagen - Master Trainer

Estonia

Book a meeting
Paul Vahur - portrait
Paul Vahur
Rulla till toppen